Vätternrundan 2011
Det var meningen att vi skulle sikta på Tour de Helsinki 2010 (140 km) men det blev Antons bröllop dagen innan, så vi (Tommi&Balle) bestämde att vi deltar i vätternrundan 2011 istället.
Vi cyklade en hel del under 2010, sent in på hösten i regninga morgnar runt bodom. Jag tog fram cykeln ur vinterförvar i april 2011 och var sjuk i influensa typ B 3 veckor. Jag hann cykla ca. 1000 km träning före vätternrundan, och den gick ganska bra till slut. på 11h 21 min cyklade vi runt sjön. Vätternrundan var en otroligt fin upplevelse. Så bra fiilis och support genom natten, och crazy bra stämmning i motala.
 |
| Balle, Tommi och Peik inför starten |
Tour de Helsinki
Eter vätternrundan cylkade jag ganska flitigt under sommaren, mest träning med tanke på Tour de Helsinki i början på september. målet här skulle vara under 4:30, vilket betyder en snitt hastighet på ca 32 km/h.
Träningen körde jag mestadels ensam och klarade ava att snitta 30+ km/h i 2 h utan störe problem. I Augudsi blev jag sjuk igen, och den här gången hade jag Bronkitis och Bihåleinflammation. Jag började cykla lite för tidigt, antibiotika kur på. Lite för tidigt + lite för hårt. Vi hade smalat ihop ett gäng för att cykla en kväll, alla var eggade och vi cyklade ca 80 km. Problemet var inte sträckan utan hastigheten. Som ovana cyklister var tempot helt sjukt uppskruvat, och alla drog på lite extra när man var framme för att dra. helt fin tur men det hela slutade i att jag mådde piss nästa dag. Svetten sprutade, och hjärtat klappade. Jag for till hälsostationen, där skickade en semi sur lekare mej på EKG, Lung röntgen och blodprov. Allt detta en vecka före starten till TdH. Som tur var det inget fel på mig, men läkaren tvingade mej att vila hela veckan före TdH.
 |
| ekg |
TdH var en fint arrangemang. ca 2000 deltagare, fint väder etc.
första 11 km kördes med poliseskort ut ur Helsingfors, efter det fick var och en köra enligt egen hastighet. Vi startade i 32 km/h fållan, och farten kändes ganska så heavy i början, speciellt backarna norr om Bodom fick pulsen upp regelt några gånger. Men när det blev plattare var det ganska så easy att hållas med i tempot. Jag ade bestämt mej, att om jag har krafter kvar vid 110 km, så tar jag och bryter ut. sagt och gjort. Vid 107 km, bröt en klunga på ca 10 pers ut ur gruppen. Hastigheten var nånting mellan 35-40 km/h, så regelt hårdare än tidigare. Gruppen var dåligt organiserad, och byte av dragare var ojämt. Efter ca 10 km delades gruppen i två. då blev jag i den bakre gruppen, med en puls på 185+. Kände mjölksyran i ben och huvud. Efter ytterligare 10 km med dessa 4 andra killar, tappade jag kontakten i en uppförsbacke, körde solo i ca 5 km vilket var fruktansvärt tungt både fysiskt och psykiskt. när 5 km återstod blev jag återupptagen av största delen av 32 km/h klungan. Hade inte ens krafter att hålla deras tempo. Rullade in över mållinjen på Velodromen 4:26 efter start. kändes ganska tungt., men jävligt fint.
Vi drack en Öl + rabarberpaj hos Balle efter, och det var nog jävla bra fiiling!
